Gästblogginlägg Anna Braw: “Istället” eller “också”?

210201_768125

Detta inlägg finns också på Anna Braws blogg på Hemmets Journal

Den 11 september skriver Åsa Regnér och Martin Valfridsson i Dagens Nyheter om de människor som nu kallas utsatta EU-medborgare och som tidigare har kallats EU-migranter. Det är inte så lätt att komma på ett korrekt och respektfullt begrepp. När jag arbetade i USA en kort period fick jag lära mig att man aldrig får sätta ett adjektiv framför en människa — den regeln kallades “speaking people”. De senaste åren har jag sett att det börjar bli så i Sverige också, och det är nog ganska bra egentligen även om det krånglar till vårt språk. I så fall skulle vi i det här fallet säga och skriva “EU-medborgare som lever i utsatthet”.

Nå, i alla fall, såhär står det i artikeln:

Vi vill understryka att det finns alternativ till att ge till behövande i Sverige och istället stödja uppbyggnaden lokalt för utsatta människor i Rumänien och Bulgarien.

Och jag önskar mig själv lycka till med att förklara det för kvinnan som sitter vid hörnet på byggnaden där jag arbetar och kvinnan som sitter vid ICA-butiken där jag går förbi nästan varje dag.

Kan vi inte istället för “istället” komma överens om “också”?

För att de som redan är här redan är här och är hungriga och behöver ta sig hem igen?

Försöka vara medmänniskor på alla vis som vi klarar åt dem vi möter på gatorna, och samtidigt stötta de biståndsorganisationer som arbetar bland de diskriminerade folkgrupperna (här borde jag ju skriva: bland de folkgrupper som är utsatta för diskriminering) i Rumänien och Bulgarien så att förutsättningarna och förhållandena där har en chans att bli bättre?

Artikeln fortsätter:

En rad svenska organisationer, kyrkor och samfund bedriver verksamhet i ursprungsländerna. Många av dem startade sin verksamhet i samband med att vi möttes av rapporter på 90-talet om bland annat funktionsnedsatta barn på barnhem i Rumänien. Flera av dessa organisationer arbetar idag med utsatta minoriteter i de aktuella länderna och har lång erfarenhet av praktiskt arbete på plats. Att ge till dem är ett sätt att bryta utsatthet.

Jamen då är det dags för en liten lista, eller hur?

rumänien

Potatisodling i ett av de samhällen där Erikshjälpens partnerorganisationer arbetar. Bild lånad från Erikshjälpen.

Först Slättmissionens Hjälpande Hand, som arbetar tillsammans med församlingar i Rumänien och stöttar barn på institutioner och barnfamiljer med bland annat kläder (i alla storlekar, särskilt vinterkläder behövs) och husgeråd. Senast med pallkragar och krukor så att odling kan komma igång! Har du något speciellt som du vill ge, till exempel en trampsymaskin, en vävstol eller en barnvagn, så ring och fråga om det kan komma till användning! Den som vill kan stötta själva transporterna också.

Sedan några organisationer som man kan skicka pengar till eller kanske göra en insamling till på arbetsplatsen, på stickcaféet, i kyrkan eller i idrottsklubben:

Svenska kyrkans internationella arbete stöttar en katolsk kommunitet som arbetar bland romer i Moldovaregionen och berättar såhär om det:

I Roman, en stad i den rumänska regionen Moldova, stöder Svenska kyrkan ett socialt center. Centret drivs av Franciskanerorden och erbjuder utbildning, arbetstillfällen, social integration och hälsovård. Arbetsmetoden går ut på att skapa förändring tillsammans med människorna i området. Det kräver ett nära samarbete och dagligt uppsökande stöd.

Svenska kyrkan fokuserar sitt stöd särskilt till barnen som behöver stabilitet, utbildning och social trygghet för att komma ur fattigdomsfällan deras föräldrar är fångade i. Genom att ge tillgång till bland annat en förskola, en skola, en vårdcentral, utbildning för vuxna och hembesök för att ge hälsovård normaliseras och stabiliseras många barns tillvaro. För att barn och föräldrar ska känna sig trygga undan trakasserier har centret en egen skolbuss som hämtar upp barnen. Munkarna talar också mycket om kvinnor och barns rättigheter för att minska våld i hemmen.

Vårt långsiktiga mål med projektet är att säkra den romska befolkningens tillgång till offentlig skolgång och hälsovård samt möjlighet att engagera sig politiskt.

Erikshjälpen stöttar fyra organisationer som arbetar i västra Rumänien, vid gränsen mot Ungern, och berättar bland annat såhär om det:

Tillsammans med lokala samarbetsorganisationer arbetar Erikshjälpen för att romska familjer ska få en bättre levnadssituation. Erikshjälpen jobbar med insatser kring hygien och hälsa och stöttar projekt som innebär att romer får möjlighet att försörja sig på olika sätt, bland annat genom odling. Via mikroföretaget Dece som producerar handvirkade mössor, halsdukar och läderprodukter skapas också arbetstillfällen. Erikshjälpen jobbar också för att romska barn ska få börja skolan och kunna fullfölja sin skolgång samt möjliggöra att familjerna får kompletta identitetshandlingar. Påverkansarbete gentemot lokala myndigheter bedrivs också för att skapa en långsiktig förändring.

Vi har virkkolleger alltså! Köp deras mössor direkt här!

Röda Korset arbetar både i Rumänien och bland romer här i Sverige. Inte “istället” utan “också”! Rumänien först:

Röda Korset arbetar i de mest utsatta områdena med att förbättra barns möjlighet att gå i skolan, förbättra hälsan och skapa möjligheter till jobb. I vissa fall kan vi bygga hus till de mest behövande. Röda Korset hjälper även människor att bli folkbokförda så att de får tillgång till rättigheter som sjukvård, utbildning och barnbidrag.

Och om det som görs här i Sverige:

Vi erbjuder härbärgen, dusch, viss vårdförmedling och medmänskligt stöd. Våra mötesplatser i hela landet är också öppna för alla.

Hjärta till hjärta arbetar i Pauleasca-området i Rumänien och berättar såhär om det:

Genom ett nära samarbete med Somebody Cares Romania som har arbetat i Pauleasca sedan 2002 får barn i årskurs 1–4 läxhjälp och stödundervisning samt ett mål mat. Ungdomarna i gymnasiet får skolbussen betald. En socionom har anställts vilket är en förutsättning för att Somebody Cares ska kunna fortsätta med sin sociala verksamhet. En del vuxna och barn i området har fått hjälp med sjukvård. I slutet av juli startade vi upp ett socialt företag i Pauleasca tillsammans med en rumänsk hjälporganisation.

Vi samarbetar även med kommunen i Gradinari och vi lånade ut pengar till ett projekt som syftade till att ge romer äganderätt till sina tomter och bostäder. 115 familjer fick äganderätt till sina bostäder tack vare projektet. I Gradinari kommer ett projekt för utredning av den lokala ekonomin att genomföras under året. På grund av den positiva utvecklingen i samhället Gradinari har migrationen minskat och migranter börjar att återvända från rikare delar av Europa.

Vi planerar även för att starta sociala företag i Cucova med omnejd tillsammans med Rumänien/Cucova-hjälpen från Gnosjöområdet. 

Lite att börja med, i alla fall, om det nu är någon som har läst artikeln och undrat hur och var och vart — tack Ulrica som satte mig på det här spåret i eftermiddags!

Anna Braw

 

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.