Del 3: Meh, mal! Så slipper du ystra kryp i dina nystan

ugnsbaka-mot-mal

I det förra inlägget avslöjade jag att jag drar upp gamla stickade plagg ur begagnatbutikernas rännsten för att förvandla dem till så gott som nya garn. Men går det att göra så utan att dra hem mal, pälsängrar och annat oknytt? Här får du reda på vilka bistra säkerhetsåtgärder jag vidtar för att slippa oönskade snyltgäster.

Det finns små, små varelser som älskar garn lika mycket som du gör. Ja, jag talar om mal och pälsänger.

Nej. Skärpning. Lugn.

Till skillnad från demoner i fantasyromaner åkallar du dem inte genom att nämna dem högt.

Men liksom undervärldens fasor kan du bekämpa dessa små ullfrossare genom enkla redskap som du hittar i ett genomsnittligt kök. Nej, jag snackar inte vitlök och slipade träpålar … ja, vadå? ätpinnar räknas väl dit? … utan om betydligt mer effektiva medel.

Eftersom jag återvinner garn från plagg jag hittar i secondhandaffärer och tar emot överblivna nystan som legat på andras vindskontor ber jag nästan om att bli invaderad och attackerad av flygfän och larviga saker.

Men det blir jag inte. Längre.

Efter en period i en tidigare lägenhet där golvlisterna tycktes bestå av enbart pälsängrar har jag blivit värsta krypkrigaren. Inga nygamla nystan får komma in och leka med mina andra garn om de inte har passerat säkerhetskontrollerna.

Säkerhetskontroll ett är frysen.
Varje ny – alltså gammal – slakttröja åker först in i frysen, där den får ligga och skämmas ordentligt. Sedan åker den fram och in i frysen igen. En krypexpert hävdade nämligen att dubbelfrysning var det enda som bet på de små småjävlarna, eftersom ägg måste hinna kläckas innan det finns något att döda.

Det låter hemskt, jag vet. Men inte hemskare än uppätet garn och söndertuggade halsdukar.

Säkerhetskontroll nummer två är ugnen.
Ullätande rackare tål inte temperaturer på över 60 grader, med det gör ull, om det är torrt. Hade jag haft värmeskåp hade jag lagt in mina ullnystan och ullplagg där. Men eftersom jag bara har en ugn får det duga. Jag lägger tröjan eller nystanen – torra – på en plåt och sätter termostaten på snäppet mellan 50 och 75 grader. Mohahahaha!

Stickkontroller. För att vara bombis på att ingen mamma-mal eller bagge med änger-vingar har flugit och smugit sig in i garngömman ser jag till att söndra och härska med jämna mellanrum.

Så gjorde folk förr i tiden också, med sina yllerika garderober: de tog fram plaggen och skakade och borstade.

Ett mer modernt sätt är att dammsuga väldigt noga, och se till att varenda garntåt och plagg kommer fram i ljuset och luften med jämna mellanrum.

Däremellan får ullgarnerna och -tröjorna gosa med rödcederträ (som luktar mindre skrovmål för krypen) och vakuumpåsar.

– Anna

Tidigare inlägg i serien:

 Återvinn! Få så gott som nytt garn av gammalt

Lyxkällorna: 6 ställen att få tag i billigt – och villigt – garn

Del 2: Återvinn! Få så gott som nytt garn av gammalt

atervinn-garn

Detta är den andra posten av tre om hur du kan hitta billigt garn, återanvända garn och hålla ohyra borta. Serien är skriven av Anna Lundevall som har hemsidan http://www.billigt-garn.net/

I förra inlägget avslöjade jag mina favoritställen för att få tag i billigt garn, och att mitt absoluta toppställe är andras garderober. I det här inlägget får du reda på hur du förvandlar begagnade stickade tröjor och annat till lyxigt och pysselvänligt garn.

”I ett hem kommer du ju förr eller senare att finnas en del stickade varor, som antingen äro halvnötta eller hopplösa i fasonen, varför de komma att bli liggande. Det är emellertid bättre att ta upp och repa upp dessa stickningar och då endast för egen del ta vara på det, som ej är alltför slitet.”

Ur Handbok i stickning av Barbro Wahlund-Lundquister, 1946.

Så är det. Din farfars far och min mormor gjorde det, istället för att klaga på dyra garn: virkade eller stickade nytt av gamla stickade plagg.

Och det var den garnuppfostran jag fick. Varför använda ”köpegarn” när garderoben är full av plagg som kan bli garn på nytt? Alltså inte krusigt upprepsgarn, utan slätt och fint garn, precis som mormor lärde mig.

Eller inte exakt. På den gamla tiden använde de mest ylle, till och med när de stickade baddräkter. Jag återvinner nästan allt: bomull, silke, alpacka, blandgarner, ”soft shetland”, bandgarner, bisarra akryl/ramie-mixar, mikrofibrer, polyester-testar med paljetter …

Och jag återvinner inte bara egna stickningar som är ”hopplösa i fasonen” och som nött sönder mitt samvete. Nej, jag köper gamla ratade, kommersiellt stickade plagg i secondhandbutiker och på loppisar.

Även om garnkvaliteterna har utvecklats rejält – textilindustrin har inte silkesvantarna på – gäller i huvudsak samma tricks som förr. Som det står i Handbok i stickning från 1946: ”Det upprepade garnet ska man inte … nysta i stenhårda nystan för att garnet skall rätta till sig.” Istället ska man ”göra små härvor av garnet… Då man är färdig med upprepningen, tvättar man härvorna.”

Japp, det är hemligheten bakom pysselvänligt, återvunnet garn: tvätten.

Men inte hela hemligheten. Om jag ska sammanfatta över 30 års garnåtervinnarerfarenhet i sju steg lyder de som följer.

1. Hitta något lämpligt att slakta.

Leta efter begagnade, stickade plagg som är busbilliga (= ingen vill ha dem i nuvarande form) eller gratis. De ska vara i material och färger du gillar, och helst inte vara för noppiga och trasiga. De ska också vara stickade i hela stycken, det vill säga inte ha klippta och overlockade sömmar. I sådana fall står du där med en bunt korta stumpar istället för stora härliga nystan.

Rena naturmaterial är enklast att återvinna, särskilt ull. Men när du stickar till andra, tänk på att materialet ska vara lättskött också för mottagaren, alltså helst gå att tvätta i maskin. Spana in tvättlappen (på kommersiellt stickade plagg).

Undvik rena syntetgarn, som är knepiga att släta ut. Blandgarn, som de bland modeföretagen så populära 50-50-blandningarna av bomull och akryl, fungerar däremot utmärkt.

2. Sprätta försiktigt

Ju finare du lyckas sprätta upp sömmarna, desto mer användbart garn får du ut. Den enklaste sömmen att ta itu med är den som ser ut att vara smygmaskvirkad. Ett snipp, ett ritsch, och hela sömmen är borta!

3.Nysta upp plagget baklänges

Försök hitta slutet på plagget och nysta upp garnet löst och försiktigt. Ibland är garnet så lätthanterligt att du kan skippa hela nyst-fasen, men det är något ljuvligt med att gosa med garnen på detta sätt. Du hinner också upptäcka knutar och småhål i plagget. Men du, gör inte för stora nystan. Stora nystan blir till otympliga härvor, och det vill du inte ha.

4. Härva garnet eller linda det

Garn i 100 % naturmaterial mår bäst av att härvas, utom möjligtvis lin. Knyt runt härvorna på en tre, fyra ställen, så att de inte trasslar till sig i tvätten. Garn med mer än hälften syntet- eller konstfibrer (viskos/rayon) blir bättre av att lindas runt ett lagom fast och vattentåligt föremål. Jag lindar det runt små plastbackar med en massa hål i – garnet mår nämligen prima vara av att luftas.

5. Tvätta eller ånga härvorna eller det lindade garnet

Det lindade garnet kan du bara dunka ned i tvättkärlet. Jag tvättar allt garn i badkaret eller handfatet, men vissa fibrer – framför allt ull – kan lika gärna ångas med ångstrykjärn eller över kastrull med kokande vatten. Vid tvätten är det bäst att behandla allt material som om det vore ull: ljummet vatten, milt tvättmedel, samma temperatur på sköljvattnet. Nu kommer du se det magiska: det tidigare så krusiga garnet slätar ut sig.

6. Torka garnet

Hetsa inte torkningen, utan låt garnet självtorka i rumstemperatur. Härvor kan du först krama ur försiktigt i en frottéhandduk. Om garnet i härvorna fortfarande är lätt vågigt kan du hänga en liten, liten tyngd i det, som en galge. Du ska inte sträcka garnet, bara ge det lite extra pli, ungefär som vid våtspänning eller blockning. Och som Handbok i stickning säger: ”Vänd och ruska på [härvorna] litet då och då. På så sätt kunna de återvinna en hel del av sin gamla porositet.”

7. Nysta om och njut

När garnet är torrt och slätt är det bara att nysta om det igen. Och sticka nytt av det.

Är det allt? Nästan. Om du tänker dra hem en massa begagnade plagg finns det vissa säkerhetsrisker som ullälskare måste tänka på. Ja, jag pratar mal och pälsängrar. I nästa inlägg berättar jag om mina bästa knep för att hålla krypen borta.

-Anna

Del 1 i serien om var man hittar billigt garn

Del 1: Lyxkällorna: Sex ställen att få tag i billigt – och villigt – garn!

billigt garn tips

Detta är den första posten av tre om hur du kan hitta billigt garn, återanvända garn och hålla ohyra borta. Serien är skriven av Anna Lundevall som har hemsidan http://www.billigt-garn.net/

Jo, det kanske är som det populära Internet-citatet säger: ”Livet är för kort för billigt garn.” Men om du håller med om att livet visserligen är kort men brett finns det finfina ställen att få tag i så gott som gratis garn till alla dina stickningar och virkningar. Garn som inte bara är busbilligt, utan också supervilligt, garn av bra kvalitet. Och här är mina favoritställen.

Jag heter Anna, men kallar mig själv och mitt lilla webb-krypin för ”billigt garn”, för jag har gjort det till ett av mina större livsprojekt att sticka och virka så mycket som möjligt av garn som knappt kostar något.

Nej, jag pratar inte om sådana där uschliga fem- och tiokronorsgarner i knarrig akryl eller polyester som ibland säljs i större byggmaterialbutiker och diversehandlarvaruhus. Nej, jag snackar schysta nystan. Bomull. Ull. Lin. Silke. Alpacka. Mohairblandningar och annat med en gnutta angora.

Var jag hittar dem? Å, lite varstans. Hemligheten bakom att hitta billigt, bra garn är att skattleta nästan överallt, utom just i garnaffärer.

1.Garnaffärernas reakorgar

Börja för all del din fyndshopping i en vanlig garnaffär. Men glöm bort det där med att adoptera varje nystan som flörtar med dig. Du behöver inte köpa dem, trots att de viskar ”Ta mig! Ta hem mig! Maska mig mjukt!” så förföriskt. Gå runt och kläm på nystanen för att lära känna dem. Vilka garnkvaliteter föredrar du? Vilka färger är i ropet? Är det några garnfabrikanter som tycks tillverka bättre garn än andra?

Gå sedan fram till reakorgen och kolla om det slumpas bort något nytt. Kanske har en gammal favorit hamnat på modets galgbacke?

Konsten att handla på rea handlar om att köpa just det som verkligen reas ut, för att det bara finns udda nystan kvar eller för att ett visst märke eller en nyans har fått dödsstöten och ska bort ur sortimentet. Om du kan trolla med restgarner och enstaka nystan – lika roligt som självrandigt garn – kan du komma långt för en liten peng!

Ibland producerar garnfirmor ”jubileumsgarn” och liknande, som har lågt ordinarie pris. Det är INTE samma sak som realisation. Och det har INTE samma kvalitet som det vanliga sortimentet.

2. Postorderfirmornas rea-kataloger

Postorderfirmor är experter på rea-priser och lockvaror; det är liksom postorderbranschens själ och hjärta. Så skriv upp dig på utskickslistorna för varje läcker webbutik du stöter på. Om en av dina favoriter från klämutflyktena i vanliga garnaffärerna reas ut – köp!

Kom bara ihåg att räkna in portot när du försöker lista ut den totala garnkostnaden. Fler nystan lönar sig mest. Samköp tillsammans med stickgänget lönar sig ännu mer.

3. Radannonser och internetauktioner

Tänka sig, det finns de människor som anser sig ha för mycket garn. Liksom: Va?! Har de för mycket tid, pengar och respekt också?

Jaja. Dessa svårbegripliga men ändock ytterst sympatiska personer brukar ofta sälja sitt överskott för att finansiera sin glupande garnhunger, till exempel på auktionssajter som Tradera. Där kan du fynda rejält. Men räkna in porto och packning innan du hojtar ”ka-ching!”

4. Loppis och begagnatbutiker

Mina favoritbutiker är inte alls garnaffärer, utan butiker av det välgörande slaget: Röda korsets Kupan, Myrorna, Stadsmissionen i Stockholm och Göteborg. Om du fyller plånboken med mer tålamod än plastkort och kontanter kan du fynda garn, knappar, stickor, virknålar, kroknålar, virkbeskrivningar, stickböcker …

Tricket bakom att fynda begagnat är att besöka butiken lagom ofta, åtminstone någon gång i månaden, och att bara köpa det du verkligen behöver. Annars riskerar du att begrava dig själv levande i fynd.

5. Bekantas bekanta

En del upplever tiggande, krävande människor som obehagliga. Men jag lyckas ofta tigga ihop garn, utan att någon skrynklar ihop ansiktet och vänder bort blicken. Det beror på hur jag ställer frågan.

När en bekant försöker konversera om stickningen jag håller på med – givetvis stickar jag offentligt på bussar och i kaféer – knorvar jag alltid till med en ”om du känner någon som vill bli av med sina garnnystan eller gamla stickade tröjor kan du alltid vända dig till mig”. Tänka sig, alltid är det någon som efter ett tag visar sig ha en svärmor eller gammal farbror som behöver röja, eller som själv har gett upp sina stickplaner efter ett halvt bakstycke.

6. Återvinst från garderoben

Noterade du att jag även nästan-tigger gamla stickade paltor? Japp, det stämmer: Mina absoluta favoritställen för att få tag i busbilligt garn är att titta på klädställningarna i secondhandaffärerna och i bekantas bekantas garderober.

Jag återvinner nämligen garn från stickade och virkade plagg, både sådant som är fabrikstillverkat och sådant som är handgjort. Fast mest fabrikstillverkat. Det är något sällsynt tillfredsställande att sprätta upp en H&M-tröja, nysta och härva om garnet, tvätta det och sedan sticka en halsduk med matchande mössa av det. Lite som storstadspunkarversionen av att spinna sitt eget garn.

Skillnaden mellan upprepsgarn (o nej!) och återvunnet garn (o yay!)? Det ligger i tvätten! Ingen vettig virkvärsting vill väl stoppa nålen i något som liknar snabbnudlar?

I nästa inlägg får du lära dig hur du återvinner begagnade tröjor till lyxigt, pysselvänligt garn.

– Anna